sekularisering

Här finns en bra sammanfattande bakgrund till sekulariseringen som ger en bra inblick i varför (historiska svar) och olika teorier.
Bakgrunden till sekulariseringen

Religionens påverkan på identitet

För att kunna besvara frågan om hur religion påverkar vår identitet behöver vi först definiera vad religion är. Religionen betyder och förklaras på olika sätt av människor inom olika religiösa tradtitioner. Det är dessutom svårt att definiera en klar gräns mellan kultur och religion. Men en sak står klar, religionstillhörighet påverkar många människors sätt att leva.


Det finns två sätt att definiera och förklara religion:

Den substantiella strategin innebär definitioner utifrån frågan om vad religion är, och utgår från dess innehåll, exempelvis upplevelser, trosföreställningssystem, föreställningar om plikter, förbud, normer och värderingar, vad man bör och inte bör göra samt institutionsformer.

Den funktionella definierar religion utifrån vad den gör för individ, grupp eller samhälle. Här förklaras religion som ett meningssystem av psykologiskt, socialt eller samhälleligt meningsskapande och sammanbindande funktioner. Funktioner som bl. a omfattas av att ge trygghet, svara på existentiella frågor, erbjuda skydd mot dödsskräck och hålla ihop grupp och samhälle.
I det svenska västerländska samhället är den främst den substansiella som används, men det är viktigt att påpeka att det kan skilja sig från individ till individ, och det är också vanligt att blanda de två definitionerna.
Så, för att förklara hur religionen påverkar oss, och vad religion är, behöver man en utgångspunkt som kan utgå från dessa två definitioner.

Religionens funktion på gruppnivå, som social organisation, kan fungera som förmedlare av social service och trygghet när samhällets trygghetssystemen inte fungerar av någon anledning. Det kan gälla t ex barnomsorg, utbildning, sjuk- och äldrevård, socialvård och ibland som en hjälp med ett mål mat. Den kan fungera som förmedlare av sociala kontakter och nätverk människor emellan. Religionen som social organisation erbjuder även ett heligt rum för sina medlemmar, en plats för kontemplation, andakt, gudstjänst och gudsmöten.

Religiös identitet består av existentiella frågor och livsfrågor; vad som händer efter döden, vad som anses vara dygdigt respektive odygdigt, rätt och fel, gott och ont. Här finns en nära släktskap med kultur, speciellt i fråga om etik- och moraluppfattning och tabun. Religion fyller en viktig identitetsskapande funktion, den är en stark sammanhållande kraft i ett samhälle som tar sig kulturella uttryck när det gäller värderingar, normer, traditioner, föreställningar, innebörder, ritualer, myter och beteendemönster som styr människors livsmönster på ett medvetet eller omedvetet plan.

("Har religionen betydelse för integration" C-uppsats religionsvetenskap, Gävle högskola)

Unga väljer sin egna form av tro

Religionen har inte återuppstått. Den har aldrig varit borta. Vi har bara inte pratat om den. Så inleds denna artikel om unga och religion, där man intervjuar Mia Lövheim, professor i religionssociologi i Uppsala. Unga väljer sin egen väg

Hur påverkar vi varandra?

De som flyttar till Sverige påverkas av sekulariseringen. Men hur påverkas vi av att få klasskompisar, grannar och kolleger som har en stark religiös identitet? Läs denna artikel om outforskad mark. Här finns även statistik om "unga och religion". Hur påverkar vi varandra? Religiösa/sekulariserade

Religion och identitet

Ett forskningsprojekt i Landskrona visar att religionen ger en känsla av status och självrespekt för utlandsfödda ungdomar. Identiteten som troende är viktig.
Läs denna artikel från sydsvenskan: Religionen kan ger självrespekt